Matilda var född i Månstorp, på Spårön, Dalängen, Strö(R), tillhörande Lidköpings kommun. Hon föddes den 24 februari 1878 först av fem barn och fick tidigt hjälpa till med familjens försörjning. Redan som 9-åring gick hon varje lördag till torget i Lidköping för att sälja smör och ägg. Hon startade ca kl 5.00, rodde med ekan över till Hyllingssund och fortsatte sedan till Lidköping, en sträcka på ca 20 km. När Lisbeth frågade henne en gång."Var det inte jobbigt, mormor?", svarade hon:" Inte på hemvägen, då vägde pengarna jag fick för smöret och äggen så lätt och jag visste att mamma skulle bli glad!"
Matilde gifte sig 1901 med en grann karl, Oskar Wedebrand och fick 14 barn varav 13 flickor. Thage Petrusson hade forkat fram att Matildas farfarsfarfarsmormorsmor var Maria du Cloux, född 1643, dotter till Alexandre Du Cloux, språkmästare i Uppsala. Alexandre var född 1620 i Badonviller, Frankrike, son till kyrkoherden Bartelijmij du Cloux och hans hustru Francoise. Att Bartelijmij du Cloux var gift, betydde förståss att han var protestant och vi hittade i arkivet i Charleville-Mézières en bok (livre noir) där de var upptagna som protestanter som lämnade Frankrike ca 1626 och som många andra protestanter flydde de undan förföljelsen i Frankrike via Maastricht i Holland. Enligt uppgifter från Thage Petrusson var Barthelijmijs far, Gerard du Cloux, född på Chateau Regnault i Sedan, så vi åkte ditt. I Sedan hittade vi inte slottet Regnault, men turistbyrån där gav oss tipset att det skulle ligga i Bogny-sur-Meuse, i Ardennen i närheten av Charlevile-Mézières. Döm om vår förvåning, när vi kom ditt att vi, förutom en skylt med namnet Chateau Regnault, inte hittade något slott. Eftersom det var sent på kvällen, beslöt vi att övernatta på en camping några mil bort. Nästa morgon upptäckte vi att det hade snöat ordentligt under natten och att köra på de smala skogsvägarna i Ardennen var inte att tala om. För att fördriva tiden, gick vi till receptionen för att få ytterligare information om slottet Regnault. Där fick vi reda på att slottet hade funnits och att en sägen var förbunden till det, nämligen sägen om "Bröderna Aymon" och ardennerhästen Bayard som egentligen var en fé. Det var den kanske europas största sägen om 4 bröder, söner till greven Aymond, som under många år jagades av Karl den Store och hans soldater. Efter en 2-årig belägring av slottet Regnault flydde bröderna undan angriparna med hjälp av deras fé/häst Bayard.
Bröderna Aymon på Bayard
Nästa dag kunde vi fortsätta våra efterforskningar i Bogny-sur-Meuse.
Medan vi gick i stadens gränder och letade efter en väg till slottet, öppnades en dörr av
en vänlig fransman som frågade oss om vi behövde hjälp. Då vi sa:"Jo tack, vi letar efter
Chateau Regnault", pekade han på sitt hus och på husen rundomkring och sa:
"C'est ici et la et la!" (det är här och där och där!).
Han bjöd in oss och medan vi
drack kaffe, förklarade han att en stor del av staden var byggd av stenar från slottet, eftersom
Château Regnault revs på order av den franska kungen Louis XIV.
Rivningen skedde mellan 1687 och 1689 och rivningsmaterialet användes som byggnadsmaterial
åt befolkningen i Bogny-sur-Meuse samt som vägförbättring. När vi berättade om vår släktforskning,
tipsade han oss att borgmästaren i staden var intresserad av allt angående slottet.
På den vänlige fransmannens anvisningar hittade vi sedan platsen där slottet hade stått, samt statyn av de fyra
bröderna Aymon med hästen Bayard.
Lisbeth på platsen där slottet Regnault har legat. Statyn med de fyra bröder Aymon.
Nästa dag besökte vi borgmästaren i Bogny-sur-Meuse, som mottag oss mycket vänligt och som ordnade att vi fick hjälp på arkivet i Charleville-Mézières. Efter en lång dags sökande på arkivet fick vi bekräftad att familjen du Cloux hade lämnat Frankrike omkring 1620 - 1630.
Släkten du Cloux ägde aldrig slottet Regnault, utan var slottsfogde (Chastelain = Slottsherre) i åtminstone två generationer. Jean du Cloux var medlem i "Conseil Souverein" (=riksrådet) 1569 och "redacteur" (=juridisk ansvarig?) för lagen om sedvanerätt. Han var medlem i Kungens råd 1575 (Henri III 1551 - 1589). Utan tvivel tillhörde de adeln i Frankrike och därför har vi, som många andra, försökt hitta deras ursprung. Jean du Cloux äldste son Nicaise var "skattmottagare" (skattmästare?). Han var född 1545 i Chateau Regnault och blev Chastelain (Slottsherre) på Chateau Regnault 1577 och kapten av Chateau Regnault 1580. På slottet Regnault präglades Frankrikes mynt och Jean du Cloux tredje son, Gerard du Cloux var guldsmed. Den äldste du Cloux som vi hittade, var Philippe Du Cloux, född omkring 1490 och far till Jean och Jacques-Philippe. Vid sökning efter "Cloux" på nätet, visades att Leonardo da Vinci tillbringade sina sista levnadsår, 1516 -1519, på slottet Cloux, som ligger i närheten av staden Amboise. Da Vinci var inbjuden av franska kungen Francois I. Möjligen har släkten du Cloux något samband med slottet Cloux. (du Cloux = från Cloux). Vid vårt besök i slottet fick vi följande information: Cloux byggdes av den franske kungens rådgivare och spion Henri Le Loup (Henrik Vargen), med flamländskt ursprung.
Jean Du Cloux var gift med "Dame" Francoise Roland, född 1520. Hennes efternamn Roland kan, med lite fantasi, kopplas till den äldste broder Aymon vars namn var Roland (på flamländska) eller Renaud (på franska). Eller är möjligen systersonen till Karl den Store en förfader till Francoise? Denne systerson hette Roland, kallades "Rasande Roland" och var god vän med Roland/Renaud Aymon och hans bröder.
Utöver dessa intressanta anor till min mormor Matilda kan vi nämna att släkten du Cloux är inblandad i stadens New Yorks ursprung. Läs om detta i emigrationen till Amerika.
För den som är intresserad, gå till Antavla för min mormor Matilda Åman.
Tillbaka till startsida för släkten Åman.
