Fredag 24 april blev hjärtligt mottagan av de kusiner som redan fanns på plats och kaffet med oranjekaka smakade utomordentligt på den soliga terrassen vid Paviljong De Leyen. Precis som vid réunionen år 2007 var det varmt och vackert väder och vi njöt av utsikten över sjön.
Efter kaffet blev det ivriga samtal, eftersom vi var glada att träffas igen.
Freerkje, som var en utmärkt underhållare, berättade en skön historia om att bli gammal:
Gamlingar inte värda något!!!
Vad nu??? Vi är värda en förmögenhet!!!
Vi har silver i vårt hår
Guld i våra tänder
Och gas i våra tarmar
Stenar i våra njurar
Bly i våra skor
Och kalk i våra naglar.
Stål i våra höftar
Och plast i våra knän
Full av dyra mediciner
Vi är som riktiga guldgruvor!
En människa med så många mineraler
Ska nog uppleva år 3000.
Därför går vi fit genom livet
Tar kritik som en svamp
Ty genom ovannämnd rikedom
Beror ekonomin på oss!
(Anneke v. Hoff-Koops)
Självklart höll vi alla med henne.
Under föregående réunion skulle jag, Pieter, berätta om vår forskning över våra förfäder, men p.g.a.sjukdom kunde vi inte deltaga då. Det jag berättade finns här på hemsidan. Gå därför till Vidare information över släkten Dalstra.
Denna gång berättade jag lite mera över vår "Beppe" /Mormor/Farmor, Neeltje van der Heide och hennes förfäder.
Hur det gick till att få namnet van der Heide har vi redan nämnt i "vidare information över släkten Dalstra".
Farfar till vår "Beppe", Geert Johannes van der Heide, var gift med Jakobje Jakobs van der Sluis. Hennes
far, Jakob van der Sluis, var brandknekt. Han arbetade i "jeneverkokning" (enbärkokning) 19 uur per dag! Alla dagar förutom på söndagar,
för då jobbade han endast 6 timmar. En brandknekt häller ständigt het vatten över het
växande korn med hjälp av en "kit" av kopparbeslagen ek.
Frun till denne Jakob van der Sluis hette Antje Pieters Bekkema, dotter till
hästläkaren (veterinär?) Pieter Jakobs Bekkema från Surhuisterveen. Denne Pieter Bekkema var inte enbart
hästläkare, men drog även fram knivar och för det blev han två gånger dömt till 14 dagar på
vatten och bröd i Blokhuset(sorts fängelse) i Leeuwarden. Andra gången blev han även banlyst ur Friesland under 3 års tid.
Varför dra kniv när man är hästdokter? Troligen får vi aldrig veta det, men kanske var det i "blodet"?
Hans far, Jacob Peters Bekker, som antog namnet Bekkema, var rundresande saxslipare och kettelflikare och hans mor,
Geertje Arends var en så kallad trollköna. Båda föräldrarna var födda i Norden, Östra-Friesland i Tyskland
och då första barnet föddes år 1756 i Norden, startade de sin vandring. Andra barnet föddes i Leer, tredje i Groningen och de övriga
barnen i Surhuisterveen. Då, (1750 - 1800) var det hungersnöd i Tyskland och många arbetare drog varje sommar till Nederländerna
för att hjälpa till vid skörden (Hannekemaaiers).
Men att vandra rund med hela familjen gjorde nästan enbart zigenare.
Enligt historiken över Öst-Friesland hade omkring 1470 några zigenarfamiljer kommit till Öst-Friesland från Ungern.
Förfäder till Jacob Peters Bekker bodde alla i Norden, 7 generationer och alla var köpmän.
Det är alltså inte otroligt att denna Bekker/Bekkema var zigenare. Även att Geertje Arends
var trollköna talar för det. Hon dömdes 1767 i Ureterp till ett års banlysning ur Friesland för kvaksalveri.
Så, kära kusiner, vi är inte rasriktige Friesen, från vår morfar/farfar finns det polsk blod och från vår mormor/farmor har vi tysk och troligen även zigensk blod i ådrarna.
Vi kan dock räkna med att våra ingifta med säkerhet också delvis härstammar från andra länder.
Efter denna "djupdykning i vår historia", var det dags för en trevlig lunch där Freerkje först bjöd på en god soppa och därefter njöt vi av en god kall/varm buffet.
Efter måltiden tog Henk fram sitt vikingaspel vilket han hade tagit med sig.
Vikingaspelet heter "Kubb" och kan spelas av 2 grupper bestående av max 6 personer. Henk och Pieter
var domare och efter en spännande tävling blev det oavgjort vilket alla tyckte var rättvisst.
Freerkjes team attackerar... och Henk ger dem goda råd.
Lubbert klämmer till motståndarna.. ..och likaså Georg!
Åskådarna njöt av spelet.
I slutet av mötet skulle det fotograferas förståss för att minnas denna dsg.
Vi som var på 2009 års kusinträff.
Härmed vill vi gärna passa på att hjärtligt tacka de som tog initiativet till denna successfulla kusinträffen. Genom dem fick vi uppleva en härlig dag och fick även möjligheten att umgås med varandra. Även Ritva, vår svenska vän, som var med oss på vår resa, tyckte att det hade varit mycket trevligt.
Tack Els, Lubbert, Freerkje och Siebe, Nel Hoekstra-Dalstra och Nel en Henk.
Med en kort levnadsbeskrivning över våra föräldrar vill vi berätta lite över hur livet har varit för barnen till Neeltje och Jacobus Dalstra. Levnadsbeskrivningarna är gjorda med text och bild och det finns även fotografier i tillhörande fotoalbum.
Om man är intresserad, gå då till berättelser
Tillbaka till homepagestarten av släkten Dalstra.
