Tvätthall, ett torp under Stola säteri, beläget i Strö socken uti Kållands härad.
Boningshuset flyttades till nuvarande plats av Anders Wedebrand 9 September 1893. Ursprungligen var huset beläget väster om Lindholmen och hette då - Tegeltorpet. Till Lindholmen hörde ett tegelbruk och med största sannolikhet fick Anders Wedebrand göra dagsverken på tegelbruket. Nämnas bör att Stola herrgård och Lindholmen hörde samman under denna tid. Boningshuset på Tvätthall är av typisk torpkaraktär med två rum och kök. Ett större rum är beläget i södra gaveländan och ett mindre i den norra gaveln, "kammaren". Köket har en utbyggnad och hänger samman med köksfarstun samt skafferiet. På den västra långsidans mitt, parallellt med köket, finns en huvudingång samt verandan med typisk förekommande snickarglädje. Som brukligt är i dessa hus från denna tidsepok finns eldstäderna placerade mitt i huset. Det finns utöver järnspisen, som inte bara var självklar för matlagning, utan även som värmekälla, två kakelugnar, en i vardera rum.

De Wedebrandare vilka levde sitt liv på Tvätthall hade ett släktskap emellan sig som kan vara svårt att reda ut. För det första måste man ta hänsyn till att alla var släkt med varandra på ett eller annat sätt. Det enklaste är att börja med GERDA WEDEBRAND och utgå från hennes två äktenskap.
Det första äktenskapet var mellan GERDA och hennes fars kusin ALFRED WEDEBRAND. Gerdas far hette MALAKIAS WEDEBRAND.
Äktenskapet nummer två var med änkemannen AUGUST WEDEBRAND, Gerdas fars syssling. Lägg här märke till att samtliga bar efternamnet - WEDEBRAND. Detta gör att man tvingas att ha Gerda Wedebrand som utgångspunkt för - folket på Tvätthall.

På Tvätthall levde det under ett antal år åtta barn från tre olika äktenskap tillsammans med Gerda och August. Det var Gerdas fem barn tillsammans med Alfred i första äktenskapet. Vidare vra det Gerdas två barn i äktenskapet med August, samt Torsten, en son från Augusts första äktenskap med Augusta. Gerdas två barn i äktenskapet med August, Gunvor och Herdis, hade följaktligen s.k. halvsyskon från två syskonskaror från Gerdas och Augusts tidigare äktenskap.

Det kan kanske tyckas att det förekommer upprepningar, vilket är svårt att undvika, vad beträffar Gerda, Alfred och Augusts familjer och familjeförhållanden, men jag har försökt att ge dessa tre nyckelpersoner: Gerda - Alfred - August en biografi där jag ansträngt mig att skildra var och en av dessa människors familjers levnadsöden.

Mormor

Alfreds far, Anders Wedebrand, innehade Tegeltorpet, som var beläget strax väster om Lindholmen, strax före Spårön. Anders Wedebrand flyttade Tegeltorpet till Tvätthall året 1893 den 9 September till den plats där det ligger ännu idag. Av Tegeltorpet finns idag endast några vissnande och förvildade aplar kvar.

I samband med äktenskapet med Gerda, byggde Alfred en bostad åt dem vilket han tidigare plockat ner och återuppbyggde igen på nuvarande plats. Fastigheten som här avses är den övre av de två som är belägna på Tvätthall. Det sägs att Tvätthallsstugan är den före detta "Stöörstôva". Således har någon vid namn Stöör varit ägare till fastigheten som förmodligen legat i Rackeby socken. Det är här på Tvätthall, som min mormor hamnar som nygift 20 årig flicka.
1905 föddes John, Alfreds och Gerdas första barn. Gerda var nu 21 år och maken Alfred, betydligt äldre, 45 år. Barnaskaran växte och 1907 föds Axel, 1909 Stina följd av Gunnar 1912 och till sist Margit 1915. Vid den här tiden var makarna Wedebrand, Gerda 31 år och Alfred 55 år och barnen från 1 till 10 år.
Gerdas 14 år yngre syster Dagny flyttade till Tvätthall. Dagny är då 6 år och kom till Tvätthall för att hjälpa Gerda med att sköta om sina syskonbarn. Här på Tvätthall växte Dagny upp och fick även gå i skola och bli konfirmerad i Strö. Dagny stannade kvar på Tvätthall tills det var dags att försörja sig som piga hos bönderna. Dagny kände sig hemma på Tvätthall och räknade det som sitt andra hem. Om det var endast för att hjälpa till med barnpassningen på Tvätthall eller om det var av andra skäl som Dagny flyttade till Tvätthall lär vi förmodligen aldrig få veta. Man skall dock komma ihåg att Gerdas och Dagnys syskonskara var stor. Kanske det var just därför som Dagny fick växa upp hos Gerda. Här levde familjen sitt enkla liv, likt övriga torparfamiljer. Dock kanske hade dessa torpare, vilka hade tillgång till fisket, en helt annan möjlighet att klara av sin försörjning, till skillnad mot många andra.

Torsdagen den 21 Augusti 1919 hände det mest tragiska som överhuvudtaget kan hända i en familj, Alfred avled till följd av kräfta i bukhålan. Nu stod Gerda, 35 år, ensam med 5 barn, John 14 år, Axel 12 år, Stina 10, Gunnar 7 år och Margit 4 år. Man kan blott ana den tragedi som Gerda torde upplevt då maken Alfred dog vid 59 års ålder. Till Gerdas hjälp kom nu en man vid namn August Wedebrand för att bistå den hårt drabbade Gerda med de sysslor som hörde till torpets dagliga skötsel. August va 54 år och änkling. August Wedebrand var soldat med soldatnamnet Hög och numret var 800 Strötorp. Hans hustru hette Augusta Augustdotter från Fröslunda i Sunnersberg. Augusta var född 25 September 1860 och dog i hjärnblödning Midsommardagen den 24 juni 1919. Här kan man se att både Gerda och August miste sina respektive hälfter under samma år, inom blott två månader. Vid den här tidpunkten var August Wedebrand torpare i Syringen, Strö socken. Augusta lämnade inte bara en sörjande make efter sig utan även en moderlös barnaskara. Dessa barn till August och Augusta var Anna född 6 mars 1891, Helga 14 februari 1896, Ebba 11 augusti 1898 samt Torsten 2 juli 1902.Vid Augustas bortgång var åldersfördelningen följande, Anna 28 år, Helga 23 år, Ebba 21 år, Torsten 17 år. Av denna syskonskara var det endast Torsten som förblev ogift.

Gerda gifte sig för andra gången och med ännu en - Wedebrand. Denna gång var det Gerdas fars syssling, änkemannen August Wedebrand, som blev make nummer två. Giftermålet ägde rum söndagen den 26 september 1920 och Gerda blev gravid, bara 7 månader efter Alfreds bortgång. Vid det här laget var August 55 år och Gerda 36 år. Barnet som föddes den 29 November 1920 var en pojke, Tage som dog den 10 januari 1921, blott fem veckor gammal. Två år senare den 16 januari 1922 föddes Gunvor och efter ytterligare två år, den 28 Augusti 1924, Herdis. Nu var Gerda 40 år och mor till 8 barn varav 7 i livet, Augusts ålder härvidlag var 59 år. August hade tjänstgjort vid Halmstads regemente och hade därifrån en liten pension. Han var för övrigt fjärdingsman fram till dess han avled och denna syssla övertogs sedan av John Wedebrand. August var också skogvaktare hos Ander på Stola säteri. Ander kallades i folkmun för "Kålhuvudet" och drev Stola som en typisk godsägare i den gamla feodalismens anda. August fick lov att för eget behov ta ris, stubbar och grenar att elda med. Vid flera tillfällen besökte Ander Tvätthall och tittade in i Augusts vedbod för att kontrollera vad som där fanns. Inspektionen gällde att där se att inte skogvaktaren, August Wedebrand, hade tagit någon otillåten ved.

Äktenskapet tillsammans med August varade i 11 år innan Gerda åter blev lämnad ensam. August tvingades arbeta i skogen i ur och skur varpå han ådrog sig lunginflammation. På den tiden fanns ej penicillin eller sulfa. August dog söndagen den 18 Oktober 1931. "Jag minns att strax innan kistan skulle föras till Strö kyrka togs locket av och snön föll då sakta över det mörka och ännu lockiga håret då komminister Hermansson höll en kort andakt. Därefter fördes kistan över med båt till andra sidan Kävelstocken för vidare transport till kyrkogården i Strö där August skulle få sin sista vila. Det påminner mig om August Strindbergs Hemsöborna…" Berättad för mig av Gunvor Robertsson.

Ännu en gång hade Gerda blivit lämnad och övergiven, nu 47 år, ensam med minderåriga barn där Gunvor var 9 år och Herdis 7 år. Härtill kom de ännu hemmavarande barnen från Gerdas första äktenskap med Alfred. John 26 år, Axel 24 år, Stina 22 år, Gunnar 19 år och Margit 16 år därutöver Torsten 29 år, från Augusts äktenskap med Augusta.
Nu följde en fas i Gerdas liv som utgjorde en kamp för överlevnad både för sig själv och samtliga hemmavarande barn inalles 7 stycken. Under de sex följande åren var Gerda ensam med samtliga barn, även Augusts son Torsten. Det fanns tre kor, höns gris och får. Det hö som behövdes slogs med lie på ängarna runt torpet och det fanns även tillgång till några utmarker. Dock räckte inte höet hela vintern, utan drygades ut med vass. Att skörda vass torde varit ett ansträngande arbete, vilket skedde från den flatbottnade ekan och skars av med skära för att buntas till kärvar och torkas. Potatis, grönsaker, bär och frukt odlades givetvis. Det som utgjorde den mesta födan och inbringade kontanter till hushållet torde ha varit fisket som bedrevs i Kävelstocken. Nät, ryssjor och not var de redskap som användes. Under denna tid fick Gerda god hjälp av sönerna, men hon skulle dock ensam svara för skötseln av hemmet, fostran av barnen och dessutom vara en ensamstående mor. Med de förutsättningar som fanns för ett torp av Tvätthalls storlek torde det varit mer en bedrift än ren tillfällighet att klara av försörjningen en familj av denna storlek. Kanske det var närheten till sjön och fisket som gjorde att det överhuvudtaget fanns sovel till potatisen.
Man kan, som jämförelse, tänka sig in i statarnas odrägliga förhållanden på de större gårdarna i bygden. Detta gör att Tvällhallsborna, trots allt, torde varit ganska lyckligt lottade i sin ständiga kamp för att hålla nöden och fattigdomen utanför hemmets hank och stör. Men de äldre barnens ålder måtte ha gjort att det fanns unga friska viljor till hjälp. Trots att sönerna kunde bidra med hjälp i hemmet, tvingades de dock ut i det arbete som fanns att tillgå. Det var dräng eller sjöman som gällde och även industriarbete.
Dock drabbas Gerda av cancer och avled tisdagen den 13 juli 1937 i en ålder av 53 år.

Vad beträffar Gerdas och Alfreds gemensamma barn övertog John ämbetet som fjärdingsman efter August Wedebrands bortgång. Han engagerade sig i samhällsfrågor och var barnavårdsman samt aktiv i kommunalpolitiken i N. Kållands kommun fram till den stora sammanslagningen av kommunerna i slutet av 60-talet. John förblev Tvätthall trogen livet ut. Dock fick John inte sluta sina levnadsdagar på det Tvätthall där generationerna före honom hade verkat och dött. John dog hastigt under en resa till Holland 1977. Beträffande Axel blev även han trogen Tvätthall med undantag av en kort period som arrendator till Lindholmen. Tillsammans med Hjalmar Svensson arrenderade Axel Lindholmen under några år. Axel avlider på Lidköpings lasarett den 14 mars 1979 i cancer. Beträffande kompanjonskapet med Hjalmar Svensson upphörde det emellertid då Hjalmar gifte sig söndagen den 24 juli 1937 med Axels syster, Stina. Lägg här märke till att Stinas mor, Gerda, dog den 3 juli, endast tre veckor före Stina och Hjalmars bröllop. Det var emellertid inte någon längre flyttning som Stina fick göra, bara tvärs över Kävelstocken. Från sitt nya hem kunde hon se barndomshemmet i öster. Hjalmar arrenderade och drev Lindholmen fram till sin död. Stina och Hjalmar fick två barn, Lennart 1939 och Marianne 1944. Den 24 september 1965 avled Hjalmar och 14 år senare den 14 februari 1979 avled Stina. Lennart är sammanboende med Britt-Marie Axelsson. Lennarts stora intresse är idrott och tillhör idag världseliten bland långdistanslöparna med ett flertal maratonlopp och med mycket goda placeringar.
Marianne gifte sig 1963 8 oktober med sjökaptenen Vilgot Ström från Kållandsö. De får tillsammans fyra barn. Susanne född 1963, Jeanette 1963, Christer 1967 samt Monica 1973. Vilgot omkom under vinterfiske på Kävelstocken 1978.
Susanne är sammanboende med Leif Augustsson och de har tillsammans tre barn. Sebastian 1986, Alexander 1988 och Benjamin 1997. Jeanette är ensamstående.
Christer är sammanboende med Helen Lundberg och har en son, Malte född 2000. Monica är sammanboende med Robert Josefsson och har tillsammans sonen Marcus född 1999.
Vad beträffar Margit gifte hon sig med Arvid Möller och flyttade till Skalunda. Arvid var lantarbetare på Björnegården, Råda och drev ett litet jordbruk samtidigt. Margit och Arvid fick tre barn, Arne, född 2/1 1940. Ivar född 24/1 1942 samt Kerstin född 3/6 1949. Arvid dog år 1976 den 2 september. Margit avled den 5 juli 1999. Arne fick fem barn i två olika relationer. Tommy född 1960, Peter född 1961, Carin född 1964 Mats född 1967 samt Anna född 1971. I andra relationen: Sören 1982 samt Veronica 1986. Gunnar däremot tog arbete som sjöman under några somrar bland annat på galeasen Thali - Spårön. Skeppare var Nils Nilsson från Spårön. Detta var dock ett säsongsarbete som var knutet till den tid på året då Vänern var isfri. Vad beträffar galeasen Thali fick hon sitt slut, som så många andra skutor, liggande stilla och odramatiskt i en vik på Kållandsö för att sakta multna bort. Gunnar seglade även med Anna-Kristina, även denna skuta var hemmahörande på Spårön. Skeppare var Björn Wedebrand. Gunnar var brylling till Björn. Beträffande skutan Anna-Kristina mötte hon förmodligen samma öde som Thali.
Under vintertiden var det skogsarbete i Stolas skogar som fick utgöra den inkomst som behövdes. Gunnar tog sedermera plats på Lidköpings Mekaniska Verkstad, "MEKEN". År 1959 den 17 Oktober gifter sig Gunnar med köpman Ingeborg Persson från Vara. Ingeborg var innehavare till en el- och bosättningsaffär, Ljungbergs elektriska Eftr.. Ingeborg drabbades av hjärtinfarkt under en affärsresa till Eksjö och avled på Växjö lasarett år 1985 den 12 Maj. Gunnar överlevde Ingeborg med endast två år och avled på Lidköpings lasarett den 28 mars 1987. Gunnar var den enda av Gerdas och Alfred söner som gifte sig.