Sista delen av berättelsen om Claes
Wedebrand:
(Vi som försöker å fåt som dä lät på den tià, 1800-talet, å förekommer i vess
mån även idá, dä ä Tommy Jonsson å Rolf Wedebrand)
Ja, så va dä di store orma mä. På Klett så fanns dä en orm som va grön å hade
lång mán å hôppa på råmpen, den fanns för dä va flere som hade setten. Ve Vitevåle
sköt Claes en orm. Han va ute för å skjuta ståckänner, dä ä di där store ännera
som bögger bo i träna. Claes kom krupane över berget å stack opp hôvvet över kanten.
Va feck han se, om ente en orm, mä hôvve stort som, hôvvet på en späkalv.Han la
ann å ga bägge pipera mellan öja på ormen sen sprang han. När ente ormen kom,
geck han tebaks för å titta. Sjön hade blett röfärjater änna ut te Måkesten.
Ormen va som ena takfästa, fem tåmm i omkrets å minst tie meter lång. Claes
titta aldri närmare för dä va ingen idè sa han, för ormen sjönk som en gråsten
när han ga opp åèn. Dä va ju som alla fattar, den lelle sjöormen. Den rittit
store såg Claes i november. Claes å Karl hade lagt ut lakereva när dä ble sôll-is
på väjen hem å svårt å ta säk in ifrå Måken.
I Vitevålevika finns ett slätt berg. " Hördu Claes ", sa Karl, "va ä dä som
legger där på berget" ? Di rodde närmare, då rörde dä säk, dä va ju en orm, mä
hôvve stort som ena tvättebalj å grover som en ståck, som hade ränt opp mä hôvvet
före på berget. Gåbba ble änna orolia för att ormen sålle välta båten, men en
bete ätter hôvvet geck dä å ro över ormen, då feck di se hör stor han vá, bakäèn
låg på Slanthallshôlmen, tre kilometer bôrt. Plötsligt vre säk ormen ner i vattent
å la säk i NNO-kurs mot Navensfyr. Hôvvet hôllt han i vattenyta så att skåmmet
urde som ätter en ångbåt. Ormen geck rätt mot Kinnekulle där han hetta ett hôl
som han körde in hôvvet i. Råmpen sto rätt opp i ett par dar änna han löckas å
knôka in hele krôppen i hôrt.
Claes hade också en oxe, som hette Per, när han ente velle gå ,så stanna han stell,
precis som fastvoxen i marka, då feck Claes gå fram ten å tan i horna å gén två
kraftia rallarsvingar i hôvvet mä knöten näve. Ätter ena sån behandling så geck
Per i två timma exakt. Per va den egnaste oxe i hela Skarabôrg.
Å illfänas mä bärplockara va mä dä bästa han vesste. Han samm allti mä kora över
te Klett om somra, när han hörde röster i markera så pötte han ut ekera för
bärplockara sen pasa han dom över hela öna så att di feck simma ilann. Dä finns
bevis på att Per har satt i säk fjorton kanner mä ullbär (=hallon) som plockara
hade lämnat ätter säk.
Hä då detta ä inga lögner. sanninga bodde allti i Claes Wedebrand
Dä finns säkert mer å berätta men nu får dä va nog för ett tag. Tommy Jonsson å
Rolf Wedebrand.
Tack Tommy o Rolf för berättelserna på "orginalspråket". Senare i höst visar vi
några bilder från Spåröhuvud, där Claes Wedebrand föddes,
levde och upplevde allt som berättades här i tre avsnitt.
Om något ord är oklart, kan Du få en översättning av det. Kontakta då
Tommy Jonsson
Tillbaka till arkivet
eller
till informationssidan.
Till fotogallerian.
Copyright Pieter van den Berg ©