Vi startar våra vandring på den egentliga Spôröna, ve fäbrona. Te vänster om
väjen, strax inté brona låg Hästhagen, ett litet jorbruk på 10 tönnelann, vecket
ve den tia arrenderades utå en person född i Götebôrg, vé namnet Ernst Lundberg.
Han drev jordbruk och han hade många höns som han skötte, ett då för den tia
ganska ovanligt företag. Familjen besto utå fem personer mä pija å dräng.
Så är vi framme ve Månstôrp. Här bodde då Karl Åman med familj di va fem
personer. Stäelt som omfattade önjefär 18 tönnelann va välskött, födde 2 te
3 hästa å 7 te 8 kor å en del smådjur, som griser å får å höns. Innehavarn
skötte breve jolbruket ena smia, Åman var en skecklier smé. Han va även äjare
té ena mindre väderkvarn.
Så har vi vandrat rånt Spôröna och besökt alla tôrpställe utan undantag vackert
belägna utefter sjöstrännera. Hela befôlkningssiffra utgjorde för 60 år se`n 53
personer som var bofasta på Spôröna 1964 va dä bara fyra personer kvar
"
Ve päčn som satt å översatte dähär te spôrödilekt Tommy å Rolf
Ett hjärtligt tack till Tommy och Rolf för översättningen.
Vi förflöttar ôss nu i nordli riktning c:a 600 meter genom Kalvhagen, över ena
ma-mark mä ena så kallter kavelbro å köra på å är framme ve Nubögget, eller i
dagligt tal kallat "Knutes". Här bodde ingen nu men boningshust och uthust fanns
kvar. Arealen var omkring 5 tönnelann. Så viker vi å ôt väster omkring 350 meter
och befinner ôss ve Nolejaért till höger å Nyänga te vänster och passerar
Ekebacken, Mjôlkebacken, Kråkejačrt, Kvarnberget och Hôlkehôla samt Långehals.Rester av ett gammalt torp.
Vi går vidare mot väster, där har för, ett mindre tôrpställe fånnets mä namnet
Dalänga, grånnmurn å en stenfot är fullt synlia än idá. Vi fortsätter mot norlväst
ut ättter Linnöhalsen vecket utgör gräns té Rackeby och passerar Varvet, där en
mindre invallning ätter gammelt mönster är beläjet, samt kommer till tôrpet
Ekhôlmen, vecket innehaddes utå Lars Johan Larsson. Här bodde fem personer på
det cirka10 tönnelann stora tôrpet. Som rejel hade en på detta tôrp, en häst,
5 te 6 kor jämte får, svin och höns. Lars-Johan, som han i dagligt tal kallades,
han feska även mä rysser och not.
Lite längre ôt norl legger Klastôrp å innehavarn hette Lars Petter Bôrg. Även
detta tôrp var på 10 tônnelann, å här hölls ena besättning på en häst 5 te 6
nötkreatur samt smådjur. Brevé jorlbruket bedrev Bôrg även feske ihop mä tidigare
nämnde Lars-Johan Larsson. På Klastôrp bodde för dä mesta sex personer.
Vandringa går vidare mot nôrl över sankmarkera å maera förbi Slätteberghshôrlera
och Tôrkuddera té vänster och Sandhôrlera té höger. Omkring 700 meter ifrå
Klastorp legger Stenkart och där går vi över ena spång och går stijen utmä kanten
utå Spôrehôvvebacken té vänster och Granhôlmsmáā té höjer. Etter 300 meters
vandring ä vi framme vé tôrpstäelt Spôrehôvve, vecket brukades utå Frans Viktor
Wedebrand. Stäelt, vecket förut innehafts utå brukarens föräldrar, Klas Wedebrand
och hans hustru Maja, här fanns blott 5 tunnelann åker och här hade dom i
rejel en oxe, fyra kor och nôja smådjur. Även denna tôrpare feskade, så väl
i skärgårn som ute på Dalbosjön med laxenät.
Vackert läge mot Dalbosjön.
Spôrehôvve hade ett sällsynt vackert läge med utsikt över Dalbosjön. På detta
stäelt bodde, när vi vá där, fem personer. Återijen ställer vi våra stej mot
norl förbi Backekôrlegårn, té höjer och Slôttsberget té vänster, genom Rönnarn
mä Gullberget té vänster förbi sannhôrleras grånna flåmark och Steijersånn.
Ätter ena vandring på omkring 1400 meter är vi så framme ve Fåregrinna och
närmar ôss Flarken. Även detta ä tôrpställe med ungefär 7 tunnlann åker, dä
legger nära Flarkesjön.
Flarken innehades av Oskar Andersson och hans maka. Där bodde även brukarens
föräldrar Gustav Magnusson och hans hustru Elin.
Även här så feska dom med såväl nät, not som ryssjor. På tôrpet hölls ena
kreatursbesättning utå i regel en oxe och 4 te 5 kor å får, svin och höns.
Vi vänner steja mot söder och går ungefär 500 meter förbi Lindhôlmsberget,
Kalvegrinna och Môsegrinna. Så svänger stijen å mer ôt ostnorlost över Dämmet,
ett mindre invallningsföretag som di kalla Ängen och passerar Fôrebacken,
går förbi Rävevika, Marberget - alla té vänster, genom Tôseskogen, Snésôdden
och Bakevika, ena sträcka på omkring 700 meter. Där legger Tôsen, ett tôrpställe
som är nerlagt. Här uppfördes ett mindre boningshus av förre innehavarn å
Flarken, Anders Gustav Magnusson, där sålle han kôppla å ätter jobbet som
jorbrukare. Magnusson var skogvaktare för Lindhôlmens och Falåns skogar.
Rester av broförbindelse.
Vidare mot ost-sydost förbi stenkart, restera av ena broförbindelse mä Otterstad
socken, och Tôrssånnt, ett sånn imella Flarkesjön och Kävelstocken och ätter en
promenad på omkring 600 meter är vi framme vid Tôrssånn, ett mindre tôrp, vecket
innehaddes utå Karl Wedebrand. Arealen utgjordes å 7 tönnelann. Sommar- och
venterfödde i rejel en oxe, fem nötkreatur och andra smådjur. Här bodde tre
personer - å nämnda Wedebrand och hanses två döttra. Även här bedrevs binäringsfeske.
Så viker vi å ôt söder med Löjehôrt och sjödämma té vänster och så söka vi oss på
krokia stijar förbi Svarvstolsberget té höjer å mot nästa mål och ätter ena
gångti på närmare 20 minuter eller efter 1600 meters går vi genom ena oländig
terräng sen ä vi framme vid torpet Djuregårn med en areal av omkring 6 tönnelann,
vecket ve denna tia innehaddes och brukades av Johan Alfred Wedebrand och
hans fru Ada, bägge födda på Spôröna. På Djuregårn hölls i regel häst, 4 te5
kor å övriga smådjur. Innehavaren bedrev också ett omfattande feske mä olika
feskeredskap. Sen sålde han fesken på tôrget i Lidköping onsdara och lördara.
Där bodde dä 8 personer
Hästhandlare och veterinär.
Åter fattar vi vandringsstaven och styr kosan ôt väster och kommer ätter ena
vandring av cerka 400 meter té tôrpet Katsvikesäng med en åkerareal omkring 15
tunnelann. Två hästar, 6 té 7 kor å smådjur hade innehavare Viktor Karlsson och
hans maka Maria, född Wedebrand, å sköta om. Familjen utgjordes i sin helhet
utå fem personer. Karlsson bedrev även handel mä hästar och vá även kunnig i
veterinärvård. Han hade lärt genom självstudier och gjorda rön.
300 meter längre bôrt åt sydväst legger Kassvika, vackert beläjen vé ena vik i
Kävelståcken. Här låg ena röggåsestöva frå 1600-talet vecket familjen på tre
personer bodde i. Karl Larsson som brukade stäelt, var även född där och hanses
hustru Johanna var född på Spôrehôvve. Deras son hette Gustav.
Spårön i "två delar"
Vi fortsätter våra rånnvandring och ställer kosan mot nordväst förbi Svälthôlmarna
och på ena gångstig utätter Arnevika ena sankmark som delar den egentliga
Spôröna i två delar å som sträcker säk frå Kävelstocken och ut té öppet
vatten vé Spôröhôvve, ena sträcka på omkring 1800 meter. Ånner år med högt
vattenstånn i Vänern kan denna sträcka befaras mä roddbåtar.
Men nu tebaka té vandringa mella tôrplägenhetera
Frå Kassvika te nästa boplats ungefär 300 meter därifrå. Skepparebögget heter
stäelt vecket innehaddes utå Johan Gustafsson och hanses maka Matilda. Hela
familjen vá fyra personer. Johan Gutafsson vá född på stäelt, som omslöt en areal
av 14 tunnelann. Här hölls i medeltal 1te2 hästar, 5 kor, får och griser. Vid
ovan nämnda ställe vaá ena bro över Arnevika ena s.k. risbro, som dom kalla
Broarsbro.
Tillbaka till arkivet
eller informationssidan Till fotogallerian eller gästboken