I varje fall hände det mig när jag, efter mitt praktikår på SKF i Göteborg 1957,
lämnade Sverige för att återvända till föräldrahemmet i Holland. Känslan var så
stark att jag än idag minns det. Då jag stod på färjan från Göteborg till
Fredrikshamn och såg Bohuskusten sakta försvinna, kände jag en stark saknad, som
om jag lämnade mitt hemland. Jag blev förbryllad för jag var ju på väg till mitt hemland!
Nu, 50 år senare, och en lång tids släktforskning, vet jag att många av mina förfäder
kommer från Skandinavien! Jag presenterar här några av de intressantaste.
Farfar till Adelheid och Robert "le Diable" av Normandie, var Richard I av
Normandie (932-996) och han var gift med prinsessan Gunnora av Danmark (945-1031)
Kung Svend Tveskägg (960-1014)
Kung Harald I Blåtand (910-1014)
Svend "Tveskägg" (circa 960 – 3 februari 1014).
Harald I "Blåtand" (ca. 910 - 1 november 986) Våra förfäder i Nord-Norge och Finland hittar vi också genom att återvända
till våra normandiska anor. Richard II "den Godes" farfar,
Willem I "Långsvärd" av Normandie (900-942) och dennes syster Adèle av Normandie
(ca 900-962) tillhör båda våra anor. Deras far, Rollo Robert de Normandi
(846-931) var född i Maer, Nord Tröndelag i Norge. Med hjälp av
www.geneal.net (the Church of J.C. Latter-days Saints) har vi hittat 8 generationer
förfäder, som alla regerade över delar av Norge som jarl eller greve.
I 9:e generationen hittade vi kung Thorri Snaersson, född omkring 520,
i Raumsdal, Telemark, i Norge. Han var kung av Kvenland, vilket var ett prehistoriskt
land i de nordligaste delarna av Sverige och Finland. Sedan hittade vi ytterligare
5 generationer av kungar av antingen Kvenland eller Finland, ända ner till
Fornotjur, kung av Kvenland, född omkring 320.
Ivar Halfdansson, Jarl av Uppland, Norge.
Kvenland
Av våra skandinaviska förfäder har vi sparat de svenska anorna til sist.
Läsaren upptäcker snart varför.
Sofiakatedral i Kiev, med Ingegerds grav.
Ingegerd av Sverige (1000-1050) och Astrid av Sverige (1003-1030), var båda döttrar till Olof
Skötkonung, kung av Sverige och hans hustru Estrid, prinsessa av Obotritien. Astrid av Sverige blev drottning av Norge genom sitt äktenskap med norke kungen Olaf Haraldsen
II "den Helige"(995-1030)
Mynt med Olof Skötkonungs bild.
S:t Sigfrids brunn där Olof Skötkonung döptes 1008.
Husaby kyrka.
Olof Skötkonung, (ca 980- vinter 1021-1022), var kung av Sverige ca 995-1022.
Olof var första kungen som bevisligen regerade över såväl
Mälardalen som Västergötland. Han var också den förste svenske kung, som döptes
och behöll sin kristna tro till sin död.
Olof Skötkonungs grav vid Husaby kyrka?
Troligen Estrids grav vid Husaby kyrka.
Olof Skötkonung var gift med prinsessan Estrid av Obotritien (979-1032). Estrid
kom från Obotritien, det västslaviska området längs Östersjöns sydöstra kust.
Hennes far var prins Mieceslas III av Obotritien (919-999) och modern var troligen
svenska Sofia.
Eric Segersäll
Eric tillber Oden.
Olof Skötkonungs far, Erik Segersäll (930-995), var svearnas kung
ca 970-995 och kung av Danmark ca 992-993. Eriks far var Björn Ericksson (867-936).
Enligt traditionen räknas Erik Segersäll som den förste kungen av Svealand,
Västergötland och Östergötland, vilket var hela Sverige på medeltiden.
En sydsvensk hövding i Skåne, Styrbjörn Starke, ville störta Erik Segersäll
från tronen och drog med en här tillsammans med Jomsvikingarna från Vollin som
bundsförvanter till Uppland, för att besegra Erik. Efter en tre dagars lång strid,
vid Fyrisvallarna i närheten av det gamla Uppsala i Uppland, var
Styrbjörn död och Erik segrade. Sedan dess kallades han "Segersäll".
Erik dog 995 i lunginflammation i Kungsgården i gamla Uppsala.
Sigrid Storråda
Sigrid i dispyt med Olav Tryggvason.
Sigrid Storråda (935- efter 998) var först drottning av Sverige och senare drottning
av Danmark. Omkring 970 gifte hon sig med Erik Segersäll men de skiljdes,
troligen p.g.a. olika trosuppfattningar. Erik var kristnad medan Sigrid vägrade
att anta den krisna tron. Vid skilsmässan fick hon Västergötland, tillsammans
med deras son Emunde. Som härskare över Västergötland var hon ett gott parti och
snart anmälde norske kungen Olav I Tryggvason sig för att få gifta sig med henne.
Bröllopsplanerna avbröts däremot abrupt, då Sigrid deklarerade för Olav att hon definitivt
inte ville anta den kristna tron. Olav, som var kristen, blev då arg och gav henne
ett slag i ansiktet medan han talade om för henne att han
minsann inte tänkte gifta sig med en "hednahynda".
Björn Eriksson(?)
Tack vare släktforskning av "the Church of J.C. Latter-days Saints", (http://www.geneal.net/3072.htm),
fick vi först 8 generationer av svenska kungar ända till Randver Radbartsson,
född omkring 670 son till Radbart, kung av Gardarige i Ryssland.
Radbart var gift med dansk/svenska prinsessan Aud Ivarsdotter, född 633 i Am, Danmark.
Ivar Halfdansson var son till Halfdan Haraldsson (590-650), född på Jylland och kung av Sverige.
Ivars mor var Moalda Kinniksdotter, född på Jylland 594.
Från Halfdans föräldrar går sedan två släktlinjer med många generationer tillbaka i
tiden. Återigen med hjälp av "De sista dagarnas heliga" sökte vi vidare och kom
via Halfdans mor, Hildur Heidreksdotter (född ca 572) till Norge, medan vi via hans far, Harald Valdarsson,
hamnade i Danmark.
Äldste anfader till Hildur Heidreksdotter var Hofund Gudmundsson Glaesivollum,
född omkring 488, kung av Glaesivollum, Norge.
En av de äldsta anfäderna till Harald Valdarsson i Danmark var ingen mindre än
Oden
Oden anses vara allfadern i germansk och nordisk mytologi.
Västgermanska namn för Oden är Woden (angelsaksiska och gammalsaksiska), Wodan (gammal frankiska),
Wuodan (alemanniska), Wotan eller Wothan (germanska) och Guodan lombardiska).
Samtidigt är Oden vishetens och trolleriets (kunskap och kännedom) gud. Att få
visdom gör han nästan vad som helst för. Han kastade t.o.m. sitt ena öga i
Mimirs brunn i byte mot visdom. Han fick grundläggande visdom genom att hänga sig
under 9 dagar i världsträdet Yggdrasil. Genom denna frivilliga "död" och den därpå
följande "uppståndelse" erhöll han större visdom än någon annan.
Såhär långt mytologin, men vem var den verklige Oden?
Vi är ytterst tacksama för, att forskarna av "De sista dagarnas heliga" inte tappade
fattningen, då de i sin forskning hamnade hos Oden .
När de sedan även kunde hitta föräldrarna och ett flertal förfäder till Oden,
visade det sig, enligt denna forskning, att Oden och hans familj
från början var människor som så småningom blev betraktade som gudar.
Såvitt vi har förstått bodde Odens föräldrar och förfäder i Asgård, men att Oden
och hans folk tvingades att lämna sina hem, för att fly undan romarnas våld och undgå
död eller träldom. Då de, på sin flykt, bemöttes av folk i väst- och nordeuropa
med vördnad och respekt, är förståeligt.
Genom forskning av "the Church of J.C. Latter-days Saints" hittade vi ytterligare
5 generationer av förfäder till Oden ända ner till hövding Godwulf, född omkring
år 80 e.K., far till Flocwald och alla generationer bodde i Asgård, vid floden
Dons mynning.
Asgård låg där floden Don mynnar ut i Taganrog bukten, (Azovs sjö), en del av Svarta havet.
Enligt mytologin levde Oden med sin hustru Frea (eller Frigg) i Asgård.
Bredvid sin hustru hade Oden många älskarinnor. Bland hans söner kan nämnas Donar,
Balder och blinde odr (eller Hod eller Hodur). Med Jörd (Jorden)
fick han en son Tor och med en jättekvinna sonen Vidar, som skall hämnas honom i
slutstriden. Med Rind (frostig mark) fick han sonen Vali.
Enligt släktforskarna av "De sista dagarnas heliga" var
Oden född i Asgård omkring år 215. Hans föräldrar var Frithuwald och Beltsa.
Oden var gift med Friege/Frigg Frea, troligen även kallad Freija,
född omkrng 219 i Asgård. Han var även gift med Skadi, född omkring 220
i Asgård, samt med Rind och ytterligare två kvinnor från Asgård.
Oden lämnade Asgård med sitt följe omkring 235 och hamnade via Tyskland i Danmark,
där de upprättade sin boplats, Odense. I sitt nya hemland fick Oden och Friege sina tre barn,
Skjold Danes, Beldeg/Balder och Hiemdal. Vår anfader, Skjold Danes, föddes i Hleitra omkring 237
och blev kung av Danmark (Danes mark). Han gifte sig med Gifeon av Hleitra, född omkring 241.
Oden och Frigg
Oden på äldre da'r.
Härmed har vi kommit till slutet av vår antavla och samtidigt närmare början
av vår existens. Hade någon av våra förfäder, såväl mäktig och rik eller obetydlig och fattig,
inte funnits, då hade inte heller vi funnits.
Min förhoppning är att läsaren med nöje har följt levnadsbeskrivningarna av min släkt.
Finns det mera att forska på? Självklart, för av många förfäder finns flera förgreningar
och ytterligare uppgifter att undersöka. Dessutom forskar vi inte enbart i släkten
van den Berg. Allt av värde kommer naturligtvis senare att införas på vår hemsida.
För att följa våra förfäder i Tyskland, gå till
van den Bergs tyska anor.
För att följa våra förfäder i England och Skottland, gå till
van den Bergs engelska och skotska anor.
För att följa våra förfäder i Frankrike, gå till
van den Bergs franska anor.
För att följa våra förfäder i Ryssland, gå till
van den Bergs ryska anor.
Tillbaka till våra holländska förfäder genom Gesijne Leenders
eller till startsidan av släkten van den Berg.
Vill du kontakta oss, går det bra via e-mail.
Våra skandinaviska förfäder
När man ägnat sig åt släktforskning en längre tid, upptäcker man ibland att ens förfäder hade yrken
som man själv är intresserad av. Det händer också ganska ofta, när man besöker
en by, en stad eller ett område, att man får en viss känsla av tillhörighet eller ett igenkännande.
Man känner sig på något sätt hemma där och senare upptäcker man kanske att ens förfäder
har bott just där. Fråga mig inte hur det är möjligt, kanske någon annan har en
förklaring?
Våra danska förfäder.
För att börja med våra danska förfäder, har vi anor efter två av
Richard II "den Godes" barn, nämnligen Robert II
"le Diable" av Normandie och systern Adelheid av Normandie. Visserligen var
Robert II "le Diable" i sitt andra äktenskap gift med prinsessan Estrid av Danmark,
men de fick inga barn, såvitt vi vet. Ändå är vi släkt med henne genom sitt andra
äktenskakp med Ulf Thorgilsson, Earl av Huntingdon. Estrid och Ulf Thorgilsson
fick bl.a. en son, Björn Ulsiusson Estridsen, Earl av Huntingdon och han var
förfader till Ada av Skottland, som var gift med vår förfader Floris III av Holland (1131-1190).
Gunnora var dotter till danske kungen Harald I "Blåtand"(910-981) och
Estrid av Danmark var dotter till Svend "Tveskägg" (960-1014), kung av Danmark
efter sin far Harald I "Blåtand". På så sätt är vi släkt med danske kungen Harald I "Blåtand"
via två av hans barn.
Svend efterträdde år 986 sin far Harald "Blåtand" som kung över Danmark.
Han anses, tillsammans med sonen Knut, vara stiftare av staden Köpenhamn.
I sjöslaget vid Svolder (9 september 999) besegrade han, tillsammans med svenskarna
och deras kung Olof Skötkonung, den norske kungen Olaf I Thryggvason,
som drunknade i striden. Efter en kortare svensk invasion fick Svend herraväldet över en del av Norge.
I England lyckades Svend efter flera attacker, fördriva kung Ethelred II,
som flydde till Normandie. Efter att ha varit kung av England i endast 5 veckor,
dog Svend i Gainsborough (Lincolnshire).
Hans äldste son, Harald II blev kung av Danmark, medan hans andre son, Knut "den Store",
blev kung av England.
Som ovan nämndes, var Svends far kung Harald I "Blåtand", också kallad Harald I "den Gode" Gormsson
och han övertog i sin tur tronen efter sin far, Gorm "den Gamle".
Haralds farfar var Harald Parcus av Danmark (född ca 850), vars hustru, Elgiva av Wessex, var dotter till Ethelred I
av Wessex, kung av Wessex, som också tillhör våra anor.
(se våra skotska och engelska anor.)
Våra norska förfäder.
Ordulf Otto von Sachsen Billung (1022-1072) var gift med
Ulfhilde av Norge (1025-1107), dotter till norske kungen Olaf Haraldsson
II "De Helige"(995-1030) och Astrid av Sverige (1003-1030). Våra och kung Olaf IIs
förfäder var alla norska kungar: Harald Granske (940-995), Gudrud Björnsson
(900-963), Björn Haraldsson (880-927) och Harald (860-940).
Våra svenska anor till år 80!
Astrid av Sverige, mor till ovannämnda Ulfhilde av Norge, hade en syster,
Ingegerd av Sverige med vilken vi även är släkt:
Vår anfader Henri I Capet var nämligen gift med prinsessan Anna Agnesa Yaroslavna av Kiev
som var dotter till Jaroslav I "den Kloke" av Kiev (978-1054) och Ingegerd av Sverige
(1000-1050)
Ingegerd blev storfurstinna av Kiev och Novgorod genom äktenskapet med den 22 år äldre Jaroslav I.
De fick 10 barn, bl.a. Anna Agnesa, vår anmoder. Några år före sin död gick Ingegerd, 10 februari 1050,
i kloster som nunna Anna. Hennes grav finns i Sofiakatedralen i Kiev.
Olof Skötkonung var även först med att
tillverka mynt i Sverige.
Sannolikt ligger hans grav strax utanför ingången till Husaby kyrka i Västergötland.
Han var först gift med Sigrid Storråda och andra gången med prinsessan Gunhilda
Swietoslava av Polen.
Härigenom blev Sigrid en svuren fiende till Olav och då hon 998 gifte sig med
danske kungen Svend Tveskägg, såg hon till att Svend och sonen Olof
Skötkonung startade ett krig mot Olav Tryggvason, som resulterade i Olavs död,
vid sjöslaget vid Svolder, 9 september 999. Svend Tveskägg och Sigrid
fick dottern Estrid, som blev mor till danske kungen Sven
Estridsson, vars ättlingar regerade över Danmark ända till år 1448.
Erik Segersälls far var Björn III Eriksson (867-936), kung i Svealand.
Han fick två söner, Erik Segersäll och Olof Björnsson, som samregerade i Sverige.
Hennes föräldrar var Ivar Halfdansson (612-647), kung av Sverige och Gauthild Alfsdotter.
Namnet är besläktat med óðr, i betydelsen "entusiasm", "extas," "furism",
"universell visdom" eller "poesi". Oden blir alltså satt i förband med såväl vishet
(kunskap, visdom, poesi och litteratur) som kraft (energi, strid och krig).
Oden bor i Gladsheimr men vistas även regelbundet i Valaskjálf där hans tron
Hlidskjalf erbjuder rymlig utsikt över världen. Han har även en speciell hall,
Valhall, med många portar och täckt med skjöldar, där han mottager alla i strid
dödade och utvalda krigare.